Prenumerera!
Beställ nr 4/02!

Innehåll nr 4/02:

De offrades som krigsbyten
Bengt Nordqvist

Isavsmältning och hällmålningar
Bo-Göran Hedberg

Järnåldersfiske på Landsort
Maria Landin och Johan Rönnby

Hela bygden på jakt efter sin sten- och bronsålder
Michael Dahlin och Philip Seward

I den svenska Cypern-expeditionens spår
Marie-Louise Winbladh

Vale do Foz Côa - dammbygge stoppades
Sara Griberg

Det keltiska talar genom brakteaterna
Johan Adetorp

Medeltidsarkeologi i strandkanten
Marcus l Hjulhammar


Omslag:
ett ansikte på en svärdsknapp från folkvandringstid, finnestorp
foto: Jan Andersson


Nr 3/01
Nr 2/02
Nr 1/02
Nr 4/01









 
Res med oss i tid och rum!

Välkommen till årets sista nummer av Populär Arkeologi! När vintermörkret sänker sig kring oss är det skönt att ta sin tillflykt till läsning av olika slag. Men också att planera för den vår och sommar som komma skall. I detta nummer har vi gjort ett par djupdykningar till den fascinerande folkvandringstiden. Det är en tid som vi egentligen vet ganska litet om, hela vårt kulturområde skakas då av väldiga omflyttningar i spåren efter det stora Romarrikets fall på 300-talet.

Vi har dock haft svårt att knyta Skandinaviens historia till denna europeiska turbulens, sannolikt för att vi själva betraktat oss som isolerade utmarksbor här uppe i norr. Det vill säga, vi har inte letat efter banden och spåren, och då finner vi dem heller inte. Men dagens arkeologer är mycket medvetna om det rika utbyte vi nordbor hade med Europa och Romarriket. Och de finner allt fler spår och bevis för det.

Men även andra rön om folkvandringstiden görs. I västgötska Finnestorp har man grävt en längre tid, men först nu tycks arkeologerna kunna få en bild av vad som givit de praktfulla lämningarna i mossen. Det handlar om regionala krig; lokala och regionala småkungar och hövdingar stred bittert om gränserna för sitt inflytande. Läs om de fantastiska krigsbytesoffren, som till dels nu framkommit genom samarbete mellan arkeologer och marinarkeologer. Undervattensarkeologi kan alltså med framgång bedrivas i en å! Ett annat sätt att komma underfund med folkvandringstidens människor är att genom de många brakteatfynden från denna tid försöka att tolka dem. Det har religionshistorikern Johan Adetorp gjort och han tycker sig se klara bevis för att det keltiska inflytandet var stort så sent som under just folkvandringstid.

Vi får också ta del av några av de mest storslagna utgrävningar som ägt rum i svensk regi, nämligen de som Cypern-expeditionen företog i slutet av 1920-talet. Många av de fynd som de grävde fram togs till Sverige och finns idag utställda på Medelhavsmuseet i Stockholm, bland annat en hel framgrävd terrakottaarmé!

Marie-Louise Winbladh är vår främsta cypernexpert och hon skriver om expeditionen i detta nummer. Vi är också mycket glada att hon också kommer att medverka med många föredrag under den resa till Norra Cypern som Populär Arkeologi arrangerar i maj! Vi planerar alltså för ljusare tider och resan till det orörda Norra Cypern, där en konfliktlösning dessbättre nu ser ut att vara möjlig, kommer att ske i den svenska Cypern-expeditionens spår!


Birgitta Gustafson
redaktör

Copyright: Populär Arkeologi 1983
Redaktör: Birgitta Gustafson