|
Prenumerera!
Beställ
nr 4/02!
Innehåll
nr 4/02:
De offrades som krigsbyten
Bengt
Nordqvist
Isavsmältning och
hällmålningar
Bo-Göran
Hedberg
Järnåldersfiske på Landsort
Maria
Landin och Johan
Rönnby
Hela
bygden på jakt efter sin sten- och
bronsålder
Michael
Dahlin och Philip
Seward
I
den svenska Cypern-expeditionens
spår
Marie-Louise
Winbladh
Vale
do Foz Côa - dammbygge stoppades
Sara
Griberg
Det
keltiska talar genom brakteaterna
Johan
Adetorp
Medeltidsarkeologi
i strandkanten
Marcus
l Hjulhammar
Omslag:
ett ansikte på en svärdsknapp
från folkvandringstid, finnestorp
foto: Jan Andersson
Nr
3/01
Nr
2/02
Nr
1/02
Nr
4/01
|
-
- Res
med oss i tid och rum!
Välkommen till årets sista
nummer av Populär Arkeologi! När
vintermörkret sänker sig kring
oss är det skönt att ta sin
tillflykt till läsning av olika slag.
Men också att planera för den
vår och sommar som komma skall. I
detta nummer har vi gjort ett par
djupdykningar till den fascinerande
folkvandringstiden. Det är en tid som
vi egentligen vet ganska litet om, hela
vårt kulturområde skakas
då av väldiga omflyttningar i
spåren efter det stora Romarrikets
fall på 300-talet.
Vi har dock haft svårt att knyta
Skandinaviens historia till denna
europeiska turbulens, sannolikt för
att vi själva betraktat oss som
isolerade utmarksbor här uppe i norr.
Det vill säga, vi har inte letat
efter banden och spåren, och
då finner vi dem heller inte. Men
dagens arkeologer är mycket medvetna
om det rika utbyte vi nordbor hade med
Europa och Romarriket. Och de finner allt
fler spår och bevis för
det.
Men även andra rön om
folkvandringstiden görs. I
västgötska Finnestorp har man
grävt en längre tid, men
först nu tycks arkeologerna kunna
få en bild av vad som givit de
praktfulla lämningarna i mossen. Det
handlar om regionala krig; lokala och
regionala småkungar och
hövdingar stred bittert om
gränserna för sitt inflytande.
Läs om de fantastiska
krigsbytesoffren, som till dels nu
framkommit genom samarbete mellan
arkeologer och marinarkeologer.
Undervattensarkeologi kan alltså med
framgång bedrivas i en å! Ett
annat sätt att komma underfund med
folkvandringstidens människor är
att genom de många brakteatfynden
från denna tid försöka att
tolka dem. Det har religionshistorikern
Johan Adetorp gjort och han tycker sig se
klara bevis för att det keltiska
inflytandet var stort så sent som
under just folkvandringstid.
Vi får också ta del av
några av de mest storslagna
utgrävningar som ägt rum i
svensk regi, nämligen de som
Cypern-expeditionen företog i slutet
av 1920-talet. Många av de fynd som
de grävde fram togs till Sverige och
finns idag utställda på
Medelhavsmuseet i Stockholm, bland annat
en hel framgrävd
terrakottaarmé!
Marie-Louise Winbladh är vår
främsta cypernexpert och hon skriver
om expeditionen i detta nummer. Vi är
också mycket glada att hon
också kommer att medverka med
många föredrag under den resa
till Norra Cypern som Populär
Arkeologi arrangerar i maj! Vi planerar
alltså för ljusare tider och
resan till det orörda Norra Cypern,
där en konfliktlösning
dessbättre nu ser ut att vara
möjlig, kommer att ske i den svenska
Cypern-expeditionens
spår!
Birgitta
Gustafson
redaktör
|