Prenumerera!
Beställ nr 2/02!

Innehåll nr 2/02:

Vägen bär åter till Kaupang
Unn Pedersen

Under E 22:an fann vi en vikingatida väg
Alf Ericsson och Per Nilsson

Mytomspunnen och välbesökt - Aranäsborgen
Lars lundqvist och Magnus Stibéus

Bro bildstenar
Per Widerström

Eisåsen - medeltida ödesböl
Camilla Olofsson

Koggen från Skanör, vårt första piratskepp?
Sven Rosborn

Terrorister på järnåldern
Frands Herschend

Medeltida skrivdon
Håkan Tegneståhl


Omslag:
vikingasvärd med tauscherade fästen från 800-1000 e.kr. foto: SHM


Nr 1/02
Nr 4/01
Nr 3/01
Nr 2/01







 
Låt fantasin ta plats i historien!

Nästan ingen epok i vår historia röner så stort intresse som vikingatid och medeltid. Och det beror säkerligen på att forskningen om dem är ovanligt livaktig. Bland arkeologerna har det sedan en tid tillbaka varit "inne" att forska kring hallen, från järnåldern och fram i vikingatid. Frands Herschend vid Uppsala universitet gav för några år sedan ut Livet i hallen, fallstudier i den yngre järnålderns aristokrati, Opia. Nyligen kompletterade han med att utge Journey of civilisation, Opia. Här får vi en inblick i den tankevärld som var förhärskande för snart 1500 år sedan. Hallen, liksom skeppet, blir här en metamorfos för den andliga föreställningen om livet hinsides. Vi är mycket stolta att kunna publicera Frands Herschends artikel i detta nummer om hallen som maktkampsbas för aristokratin under järnåldern.

Inte mindre stolta är vi att kunna presentera de arkeologiska undersökningar som äger rum i norska Kaupang, en av Skandinaviens viktigaste handelsplatser under vikingatid. Arkeologer och studenter från många olika länder samarbetar kring utgrävningarna och Kaupang har åter blivit en internationell mötesplats.

Hur ska man ställa sig det faktum att människor idag vallfärdar till Aranäsborgen i Västergötland därför att Jan Guillou i sina berättelser om riddaren Arn har förlagt en del av historien till denna trakt? Skara Museum har en tillströmning som borde göra museifolk gröna av avund. Ändå hör man från både en del av dem och en del av arkeologerna att detta skulle vara ett nederlag för historieförmedlingen. Fiktionen betraktas som opassande och det närgångna intresset ses inte som seriöst.

För min del har jag svårt att se vad man inom kulturmiljövården har att tjäna på en sådan inställning. Det är väl snarare ett tillfälle för forskare och museimänniskor att dessutom berätta den sanna historien. Den sanna historien om Aranäsborgen, där Arn aldrig bott mer än i fantasin, kan du läsa om i detta nummer!

Ett annat sätt att bjuda på upplevelse och fantasi är att bygga en kogg. Det har man gjort i Malmö hamn med hjälp av det pigga Fotevikens Museum, och där kan de beskådas under sommaren. Sven Rosborn berättar om koggarna från Skanör.

Slutligen är vi glada över att hälsa vår krönikör nummer två välkommen, Bo Gräslund! Han har en lång erfarenhet av det arkeologiska forskningsfältet och delar med sig av den.


Birgitta Gustafson
redaktör

Copyright: Populär Arkeologi 1983
Redaktör: Birgitta Gustafson