|
Prenumerera!
Beställ
nr 2/00!
Innehåll
nr 2/00:
Varför
blev Sverige ett
rike?
Anna Lihammer
På
spaning efter medeltida
gårdar...
Therese Lindström
Björnedsborna
inpå
livet
Leif Grundberg
Ligor
skattplundrar svenska
fornlämningar
Birgitta Gustafson
Måla
fan på
väggen
Torsten Svensson
Kungens
borg på
Visingsö
Peter Carelli
Danskar
styrde Östersjöområdet i tidig
medeltid
Kersti Markus
Slottsholmen
och arkeologigruppen i
Kungsör
Göran Hall, Kerstin Engdahl, Malin
Blomqvist
Omslag:
Fest i medeltid. illustration i skrapkartong
av konstnären Kerstin Holmstedt
Nr
1/00
Nr
4-99
Nr
3-99
Nr
2-99
|
Mellan
arkeologi och historia -
medeltiden
Medeltiden
är en tid som under senare år kommit
att intressera och engagera allt fler. Hur kan
det komma sig? Ett enkelt svar på
frågan är att det var då
vårt moderna samhälle började ta
sin form. Riken skapades, kungar tillsattes,
produktionen av nödvändiga varor
började att systematiseras och
rationaliseras. Flera av de mekanismer som vi
lärt känna i vårt eget
samhälle kan härledas till medeltiden,
som i vårt land brukar räknas till
omkring år 1100-1500 e.kr.
Med ett igenkännande kan vi hänge oss
åt frågor om varför Sverige
blev Sverige, hur folk levde och tänkte,
och släppa loss nostalgin och bli
medeltidsmänniskor för en vecka eller
två.
Tidigare drog forskarna en skarp gräns
mellan arkeologi, det vill säga den tid som
saknar skriftliga källor, och historia, det
vill säga den tid då vi kan bygga
kunskapen på just skriftliga källor.
Det skrivna ordet var lag, endast skriften kunde
användas som bevis för en
händelse, det som var skrivet var sant.
Länge såg vetenskapsfilosofin ut
så. Ända tills både en kritisk
allmänhet och forskarna började att
tänka om och granska uppkomsten av de
skriftliga dokumenten. Var de nedteckande
krönikorna och dokumenten verkligen
objektiva? Berättade de hela sanningen?
Vems historia var det vi fick läsa?
Frågorna stöttes och blöttes.
Kritikerna menade att folkets historia aldrig
kom fram genom de skriftliga källorna som
framställts av de högsta i
samhället; Sveriges historia var dess
konungars.
Samtidigt började den arkeologiska
vetenskapen att vinna terräng genom
användning av alltmer naturvetenskapliga
metoder för att undersöka de konkreta
lämningarna av våra
förmödrars- och fäders liv. Idag
kan till exempel DNA-tekniken ge vida mer
information om dem än skriftliga
källor. Därmed har arkeologin vunnit
ny mark och idag finns både
medeltidsarkeologi, industriarkeologi och
nutidsarkeologi.
Ett exempel på nutidsarkeologi är en
undersökning som för en del år
sedan gjordes i USA. Först frågade
man människor i ett område hur mycket
öl de konsumerade. Därefter
genomsöktes den lokala soptippen (det var
före all återvinning) och man kunde
konstatera att ölkonsumtionen var en halv
gång högre än vad som uppgivits.
Den arkeologiska undersökningen var
objektivare än statistiken. Det är
mänskligt att frisera sanningen.
Måhända en tankeställare.
Detta nummer ägnar vi alltså
medeltidsarkeologin. Välkomna säger vi
många nytillkomna prenumeranter och
läsare! Vi önskar mycket
läsnöje.
- Birgitta
Gustafson
redaktör
|
